Id-kapning: så agerar du

Uppdaterad 11 augusti 2026 · Källor: Polisen, Skatteverket och Konsumentverket

Id-kapning, som Polisen kallar identitetsbedrägeri, betyder att någon faktiskt har använt dina uppgifter, till exempel för att låna pengar, beställa varor eller ändra din adress. Har bara en uppgift synts i en läcka, utan att något av det hänt, är läget ett annat, och då gäller en egen kontroll innan du går vidare hit.

Så vet du att det handlar om id-kapning

Skatteverket beskriver identitetsintrång som obehörig användning av bland annat din legitimation, dina lösenord, ditt personnummer eller ditt mobila BankID. Polisen kallar det identitetsbedrägeri när uppgifterna faktiskt använts, till exempel för lån, krediter eller köp i ditt namn. Är du osäker på var gränsen går går genomgången av identitetsbedrägeri igenom Polisens egen term mer i detalj.

Är läget akut just nu, med pågående transaktioner eller förlorade kort, går id-kapning akut: gör så här igenom samma ordning mer i detalj, inklusive vad du bör ha redo innan du ringer.

Den ordning som gäller

1. Kontakta banken direkt

   Polisen uppmanar den som misstänker id-kapning att först och främst kontakta sin bank för att eventuellt kunna stoppa fortsatt bedrägeri. Spärra kort, konton och BankID samtidigt om du ser tecken på att de är inblandade.

2. Gör en polisanmälan

   Anmälan behövs för att brottet ska kunna utredas och för att du ska kunna bestrida det som beställts eller lånats i ditt namn. Så gör du polisanmälan går igenom vad du behöver ha med dig.

3. Spärra personnummer och id-handlingar

   Konsumentverket radar upp samma prioritering: polisanmälan, bankkontakt, en spärr av personnumret hos kreditupplysningsföretagen och en spärr av id-kort eller körkort. Gör de sista två så snart banken och polisen är kontaktade.

4. Spärra obehörig adressändring om adressen är inblandad

   Skatteverkets spärr innebär att flyttanmälan och särskild postadress bara kan göras via e-tjänsten. Så sätter du upp spärren.

5. Se över skyddet när de akuta stegen är klara

   Först nu är det läge att se vilka vanor och spärrar som faktiskt minskar risken framöver, inte innan. Skydd mot id-kapning går igenom dem.

Behöver du köpa ett id-skydd

Konsumentverket är tydligt med att ett id-skydd kan hjälpa den som redan utsatts men inte förhindra en id-stöld. Ett sådant köp är alltid frivilligt och kommer efter banken och polisanmälan, aldrig i stället för dem. Vad ett id-skydd faktiskt innehåller går igenom vad som brukar ingå.

Ligger namn, adress eller telefonnummer öppet hos personsöksidor är det en separat och frivillig fråga om synlighet, inte en del av att hantera själva bedrägeriet. Se vägarna att ta bort uppgifter från personsöksidor om du vill minska den exponeringen också, när de akuta stegen är avklarade.

Vanliga frågor

Hur vet jag om min identitet är kapad?

Skatteverket beskriver identitetsintrång som obehörig användning av bland annat din legitimation, dina lösenord, ditt personnummer eller ditt mobila BankID. Polisen kallar det identitetsbedrägeri när uppgifterna faktiskt använts, till exempel för lån, krediter eller köp i ditt namn.

Vad gör man om man har blivit id-kapad?

Polisen uppmanar den som misstänker id-kapning att först och främst kontakta sin bank för att eventuellt kunna stoppa fortsatt bedrägeri, och att därefter göra en polisanmälan. Övriga skydd kommer efter dessa två steg.

Kan man skydda sig mot id-kapning?

Delvis. Skatteverkets spärr mot obehörig adressändring stänger en av vägarna som används för att styra om någon annans post, men Konsumentverket är tydligt med att ett id-skydd inte kan förhindra en id-stöld, bara hjälpa efteråt.

Hjälper skyddade personuppgifter vid id-kapning?

Nej. Skatteverket säger uttryckligen att sekretessmarkering och skyddad folkbokföring inte ges för id-kapning, och inte heller för att någon inte vill synas på internet. De prövas individuellt vid risk för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier.

Måste jag polisanmäla en id-kapning?

Ja. Anmälan behövs för att brottet ska kunna utredas och för att du ska kunna bestrida det som beställts, lånats eller ändrats i ditt namn. Många banker och företag begär också anmälningsnumret vid en tvist.