Skyddade personuppgifter
Uppdaterad 11 augusti 2026 · Skatteverkets tre skyddsformer, en i taget
Skyddade personuppgifter är ett samlingsnamn för tre olika myndighetsskydd: sekretessmarkering, skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter. Skatteverket beslutar om de två första, Polismyndigheten om den tredje, och varje ansökan prövas individuellt mot en verklig hotbild. Ingen av formerna beviljas för att du drabbats av id-kapning eller bara vill synas mindre på nätet – då gäller andra åtgärder, som du hittar länkade längre ned.
Tre skyddsformer, två myndigheter
Skatteverket beskriver skydden i tre steg. Sekretessmarkeringen omfattar alla dina personuppgifter i folkbokföringsregistret och fungerar som en varningssignal om att myndigheter ska pröva sekretessen noga innan något lämnas ut – den är alltså inte ett förbud mot utlämnande, utan ett krav på extra kontroll före det. Skyddad folkbokföring går ett steg längre: du folkbokförs på en annan ort än den du bor på. Fingerade personuppgifter, den mest långtgående formen, innebär nytt namn och personnummer och beslutas inte av Skatteverket utan av Polismyndigheten.
| Skyddsform | Vem beslutar | Vad det innebär |
|---|---|---|
| Sekretessmarkering | Skatteverket | En varningssignal vid dina uppgifter i folkbokföringsregistret. Uppgifterna finns kvar, men ska prövas noga innan de lämnas ut. |
| Skyddad folkbokföring | Skatteverket | Du folkbokförs på en annan ort än den du faktiskt bor på, och den nya adressen registreras inte. |
| Fingerade personuppgifter | Polismyndigheten | Nytt namn och personnummer – den mest långtgående formen av de tre. |
Vad respektive skydd kräver av dig i vardagen går vi igenom under sekretessmarkering och skyddad folkbokföring. Hela genomgången finns hos Skatteverket på sidan om skyddade personuppgifter.
Ansökan går via Skatteverket – utom för fingerade personuppgifter
Vill du ansöka om sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring skickar du ansökan till Skatteverket tillsammans med handlingar som bekräftar hotbilden, till exempel intyg eller utredningar från socialtjänst eller polis. Gör ingen separat flyttanmälan, det hanteras inom samma ärende. Fingerade personuppgifter prövas i stället av Polismyndigheten, som en helt egen process.
Skydden beviljas inte för id-kapning och inte för att du bara vill synas mindre på internet, skriver Skatteverket. Har du drabbats av id-kapning är det banken och en polisanmälan som gäller först, enligt Polisen, och den vägen finns beskriven under id-kapning: så agerar du.
Skyddade personuppgifter ska heller inte blandas ihop med spärren mot obehörig adressändring. Den spärren innebär att flyttanmälan och särskild postadress kräver Skatteverkets e-tjänst, och skyddar mot att någon flyttar dig utan lov i folkbokföringen – inte en sekretessprövning av dina uppgifter.
Är hotbilden akut
Nästa steg när hotet är verkligt och pågående finns samlat under skyddade personuppgifter vid hot. Handlar det i stället bara om att synas mindre i sökträffar, utan att någon hotbild finns, är det den frivilliga digitala vägen som gäller – den går vi igenom under hemlig adress på nätet.
Vanliga frågor
Vilka skydd ingår i skyddade personuppgifter?
Skatteverket räknar med tre former: sekretessmarkering, skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter. De två första beslutar Skatteverket om, den tredje beslutar Polismyndigheten om, och varje ansökan prövas individuellt.
Vem beslutar om skyddade personuppgifter?
Skatteverket beslutar om sekretessmarkering och skyddad folkbokföring. Fingerade personuppgifter, den mest långtgående formen, beslutar Polismyndigheten om. Alla tre bedöms i det enskilda fallet.
Kan jag få skyddade personuppgifter för att slippa synas på nätet?
Nej. Skatteverket skriver att skydden varken ges vid id-kapning eller för att du bara inte vill synas på internet. De prövas mot en verklig risk för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier.
Måste jag göra en flyttanmälan när jag ansöker?
Nej, ingen separat flyttanmälan ska göras. Ansökan skickar du till Skatteverket tillsammans med handlingar som bekräftar hotbilden, till exempel intyg eller utredningar från socialtjänst eller polis.