Utgivningsbevis och personsöktjänster
Uppdaterad 11 augusti 2026 · Källor: IMY och Mediemyndigheten
Ett frivilligt utgivningsbevis ger en webbplats samma grundlagsskydd som en tidning har, och det kan begränsa hur dataskyddsreglerna tillämpas på det som publiceras där. Det är förklaringen till att en raderingsbegäran ibland besvaras med en hänvisning till grundlagen i stället för till dina rättigheter.
Men beviset är varken ett generellt undantag från all lagstiftning eller ett besked om att radering är omöjlig. Många söktjänster döljer eller tar bort uppgifter när du ber om det, trots skyddet, och IMY bedömer sedan maj 2024 att myndigheten får granska den här typen av tjänster efter klagomål från enskilda.
De flesta stöter på ordet först när det står i ett avslag. Man har hittat sin adress, sin ålder och kanske sin bilmodell hos en söktjänst, begärt att få uppgifterna borttagna och fått svaret att publiceringen är grundlagsskyddad. Då låter det som en stängd dörr, och riktigt så enkelt är det inte.
Vad ett utgivningsbevis är
Traditionella massmedieföretag har grundlagsskydd automatiskt för sina webbplatser. Alla andra kan ansöka om ett frivilligt utgivningsbevis hos Mediemyndigheten, som tidigare hette Myndigheten för press, radio och tv. Beviljas ansökan omfattas webbplatsen eller databasen av yttrandefrihetsgrundlagen, med ansvarig utgivare, censurförbud och skydd för meddelare. Skyddet gäller i tio år och kan sedan förnyas.
Kriterierna handlar om formen, inte om innehållet. Databasen ska tillhandahållas på särskild begäran, framstå som en sammanhållen produkt, ha anknytning till Sverige genom att redaktionen finns här, bära ett namn som inte kan förväxlas med en annan registrerad databas, och innehållet ska bara kunna ändras av den som driver verksamheten.
Just den avgränsningen är värd att stanna vid. Mediemyndigheten skriver rakt ut att den vid prövningen endast får titta på om kriterierna är uppfyllda, och att det som publiceras, i vilket syfte och vem som står bakom webbplatsen inte ligger till grund för bedömningen. Ett utgivningsbevis är alltså inget kvalitetsintyg för publiceringen om dig. Ingen myndighet har tagit ställning till att just dina uppgifter hör hemma i databasen.
Vad skyddet gör med din begäran
Med beviset följer en möjlighet att publicera personuppgifter som annars inte hade varit tillåtna, eftersom dataskyddsförordningen tillåter undantag för webbplatser med utgivningsbevis för att på så sätt upprätthålla yttrandefriheten. Det beskriver Mediemyndigheten själv, och IMY säger samma sak från andra hållet: har du svårt att få bort uppgifter om dig kan det bero på att webbplatsen har ett utgivningsbevis.
Undantaget är ändå inte utan gränser. Grundlagen hindrar inte att det i lag förbjuds att offentliggöra känsliga personuppgifter, till exempel om hälsa, i sökbara databaser om publiceringen medför särskilda integritetsrisker. Och IMY har uttryckligen inte tagit ställning till i vilken utsträckning dataskyddsförordningens materiella regler kan tillämpas på en söktjänst med utgivningsbevis, utan återkommer till den frågan i sin tillsyn.
| Det här följer med beviset | Det här följer inte med |
|---|---|
| Grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen, samma skydd som tidningar, radio och tv har | Ett besked om att publiceringen om dig är riktig eller rimlig. Mediemyndigheten prövar formen, aldrig innehållet |
| Utrymme att publicera personuppgifter som annars inte hade varit tillåtna enligt dataskyddsförordningen | Ett undantag som gäller allt. Känsliga uppgifter i sökbara databaser kan förbjudas i lag när det finns särskilda integritetsrisker |
| En ansvarig utgivare, som ska framgå tydligt på sajten tillsammans med databasens namn och tillhandahållare | Frihet från tillsyn. IMY bedömer sedan maj 2024 att klagomål från enskilda kan leda till granskning av söktjänster med utgivningsbevis |
| Skydd i tio år från utfärdandet, med möjlighet till förnyelse | Ett skydd som gäller för alltid. Beviset kan återkallas om skyldigheterna inte följs |
Så tar du reda på om tjänsten har ett bevis
Påståendet om grundlagsskydd kommer nästan alltid från tjänsten själv, i ett svarsmejl eller på en integritetssida. Det går att kontrollera i Mediemyndighetens tillståndsregister.
- Leta upp utgivaren på sajten. Den som har ett utgivningsbevis är skyldig att publicera databasens namn, tillhandahållare och utgivare lättillgängligt, tydligt och i anslutning till varandra. Saknas de uppgifterna helt är påståendet värt en extra fråga.
- Sök i Mediemyndighetens tillståndsregister. IMY hänvisar dit när man vill veta om en webbplats har utgivningsbevis. Registret visar beviljade bevis, så du behöver inte lita på marknadsföringen.
- Titta på tiden. Ett bevis gäller i tio år och måste förnyas. Det kan också återkallas, till exempel om innehållet kan ändras av någon annan än den som driver databasen eller om verksamheten aldrig kom igång inom sex månader.
- Börja ändå hos tjänsten. Ett bevis säger ingenting om hur bolaget hanterar din begäran i praktiken. Kontrollera vilken väg den aktuella tjänsten själv erbjuder.
Det du kan göra trots grundlagsskyddet
Skyddet handlar om vad lagen kräver av tjänsten, inte om vad tjänsten väljer att göra. Flera av de största svenska söktjänsterna har byggt egna funktioner för att dölja eller ta bort uppgifter, och de fungerar oberoende av utgivningsbeviset: Mrkoll erbjuder ”Dölj telefonnummer eller utdelningsadress”, Hitta har ”Dölj alla mina uppgifter från Hitta.se”, Ratsit skriver om ”Ta bort dig från Ratsit” och Eniro hänvisar till sin Self Service. Vilken väg som gäller hos vem finns samlat tjänst för tjänst i tabellen över opt-out-vägar, och ordningen att göra det i står under ta bort uppgifter från personsöksidor.
IMY:s råd pekar åt samma håll. Vänd dig i första hand till företaget som ansvarar för tjänsten, ofta under en rubrik som ”Kontakta oss”, ”Anmäl” eller ”Abuse”, eller via integritetspolicyn där det ska framgå hur du utövar dina rättigheter. Begär du radering ska den som behandlar uppgifterna svara utan onödigt dröjsmål och senast inom en månad. Hur en sådan begäran formuleras går vi igenom under radering enligt GDPR hos personsöktjänster.
Ett vanligt missförstånd är värt att nämna, för det kostar många veckor: myndigheten raderar inte åt dig. IMY skriver själv att man inte kan vända sig dit för att få personuppgifter borttagna oavsett var de behandlas. Klagomålet är nästa steg när tjänsten sagt nej, inte det första du gör.
Tillsynen som förändrade läget
Länge ansåg IMY att regleringen i yttrandefrihetsgrundlagen hindrade myndigheten från att utreda klagomål mot söktjänster med utgivningsbevis. Den 14 maj 2024 kom ett rättsligt ställningstagande med motsatt slutsats: IMY är behörig att inleda tillsyn mot sådana söktjänster med anledning av klagomål från enskilda. Skälen var dels att svensk och europeisk rättspraxis utvecklats så att enskildas ställning stärkts, dels att det behöver gå att väga skyddet för personuppgifter mot yttrande- och informationsfriheten utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Ställningstagandet var ett besked om behörighet, inte om utfall. IMY var tydlig med att kommande utredningar får avgöra om och vilka åtgärder myndigheten kan vidta. Den 23 juni 2025 inleddes tillsyn mot Upplysning Checknode AB med söktjänsten Upplysning.se och Nusvar AB med söktjänsten Mrkoll.se, efter ett mycket stort antal klagomål från personer som begärt bort sina uppgifter utan att publiceringen upphört. Tidigare samma år hade två söktjänster som publicerar uppgifter om brott granskats.
För dig som vill klaga får det en praktisk följd. IMY utreder inte de enskilda klagomål som rör samma frågor som de pågående granskningarna, eftersom frågorna redan prövas i tillsynen. Rätten att lämna klagomål finns kvar, och myndigheten beskriver den som ett centralt rättsmedel för enskilda. Vad ett klagomål bör innehålla finns under anmäla en personsöktjänst till IMY.
Sidan beskriver regelverket i stort och är inte en bedömning av ditt enskilda ärende. Behöver du veta hur reglerna slår i just din situation är det en jurist eller IMY du ska fråga.
Domar och brottsuppgifter är en egen fråga
Söktjänsterna publicerar olika saker. Namn, adress, ålder, hushållets storlek, fordonsinnehav och bolagsengagemang är ett slags publicering, medan fällande domar i brottmål är ett annat. IMY pekar särskilt ut att uppgifter om lagöverträdelser kan leda till en påtaglig integritetsskada, och att oron i klagomålen ofta handlar om att uppgifterna kan användas för att välja ut och kartlägga brottsoffer. Vad som faktiskt går att göra åt en publicerad dom står under kan man ta bort uppgifter från Lexbase.
Vanliga frågor
Vad innebär ett utgivningsbevis?
Ett frivilligt utgivningsbevis från Mediemyndigheten gör att en webbplats eller databas omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen, alltså samma grundlagsskydd som tidningar, radio och tv har. Beviset gäller i tio år och för med sig både rättigheter och skyldigheter, bland annat att det ska finnas en ansvarig utgivare och att uppgift om databasens namn, tillhandahållare och utgivare ska publiceras tydligt.
Gäller GDPR för söktjänster med utgivningsbevis?
Delvis, och frågan är inte färdigprövad. Mediemyndigheten beskriver att dataskyddsförordningen tillåter undantag för webbplatser med utgivningsbevis så att yttrandefriheten kan upprätthållas, och IMY förklarar att svårigheten att få bort uppgifter ofta beror just på beviset. Samtidigt bedömde IMY i maj 2024 att myndigheten är behörig att granska söktjänster med utgivningsbevis efter klagomål, och myndigheten har uttryckligen inte tagit ställning till hur långt dataskyddsreglerna når i sak.
Hur vet jag om en söktjänst har utgivningsbevis?
IMY hänvisar till Mediemyndighetens tillståndsregister, där beviljade utgivningsbevis går att söka fram. Tjänsten ska dessutom själv publicera databasens namn, tillhandahållare och utgivare lättillgängligt och tydligt, så uppgiften finns oftast längst ned på sajten eller på en sida om ansvarig utgivare.
Kan ett utgivningsbevis återkallas?
Ja. Mediemyndigheten kan återkalla beviset om verksamheten inte längre uppfyller förutsättningarna, till exempel om innehållet kan ändras av någon annan än den som driver databasen eller om verksamheten inte påbörjats inom sex månader från utfärdandet. Beviset gäller i tio år och måste förnyas efter det.
Kan jag klaga till IMY på en söktjänst med utgivningsbevis?
Du har rätt att lämna ett klagomål när en söktjänst inte vill ta bort dina uppgifter. IMY påpekar samtidigt att myndigheten redan granskar fyra söktjänsters behandling av personuppgifter och därför inte utreder enskilda klagomål som handlar om samma frågor. Ett klagomål är en prövning av ärendet och inte ett besked om att uppgiften kommer bort.
Det korta svaret på den fråga som fört hit de flesta: grundlagsskyddet gör din begäran svårare att driva igenom med hänvisning till lagen, men det hindrar inte tjänsten från att säga ja. Börja därför med den väg tjänsten själv erbjuder. Genomgången av personsöksidorna visar vilken funktion som finns var, och i vilken ordning du sparar mest tid på att ta dem.
Vill du läsa myndigheternas egna beskrivningar finns IMY:s vägledning om söktjänster med utgivningsbevis, myndighetens rättsliga ställningstagande om klagomål mot sådana söktjänster och Mediemyndighetens tillståndsregister.