Kan man ta bort uppgifter från Lexbase?

Uppdaterad 11 augusti 2026 · Källor: Lexbases egna sidor, IMY och Google

De flesta som söker på det här har redan sett träffen. Ett namn, en domstol och ett mål som ligger uppslaget för den som betalar för att titta. Första tanken är att få bort det, den andra att det borde finnas ett formulär någonstans. Något sådant formulär finns inte beskrivet på Lexbases egna sidor.

Varför det inte finns någon knapp

Lexbase driver sajten som en publicistisk nyhetstjänst. I integritetspolicyn skriver bolaget att den delen omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen genom ett utgivningsbevis och att den journalistiska publiceringen behandlas som grundlagsskyddad. Integritetsskyddsmyndigheten beskriver samma sak från andra hållet: ett utgivningsbevis kan begränsa dataskyddsreglernas tillämpning, vilket är hela förklaringen till att en raderingsbegäran biter sämre här än någon annanstans. Bakgrunden reder vi ut i texten om utgivningsbevis och personsöktjänster.

Policyn drar samtidigt en gräns inom bolaget. Publiceringen är en sak, konton, prenumerationer, betalningar och kundkontakter en annan, och det är bara den senare delen som Lexbase beskriver som reglerad av dataskyddsförordningen. Skickar du en begäran som enbart hänvisar till GDPR och gäller en publicerad dom hamnar den alltså i fel fack från början.

Sedan finns en mening i policyn som är obekväm men värd att ta på allvar: publiceringar under yttrandefrihetsgrundlagen lagras permanent. Det är Lexbases egen beskrivning av hur materialet hanteras, inte ett besked i ditt ärende, men den säger något om vad som är rimligt att vänta sig.

Kontaktvägen som faktiskt finns

På kontaktsidan ligger ett formulär med fälten Namn, E-postadress och Meddelande, en kryssruta om integritetspolicyn och knappen ”Skicka meddelande”. Där visas också kontaktuppgiften till redaktionen, och sidan länkar vidare till Vanliga frågor och till integritetspolicyn. Att en ansvarig utgivare pekas ut hänger ihop med utgivningsbeviset, och det innebär i praktiken att det finns någon att vända sig till.

Formuläret är alltså ingen opt-out. Det är en väg till en redaktion, ungefär som att skriva till en tidning om en artikel. Vad Lexbase gör med ett sådant meddelande beskriver bolaget inte, och vi vet det inte heller. Den som lovar dig annat har hittat på det.

Om du ändå vill höra av dig

Det finns lägen där ett meddelande är väl använd tid, framför allt om något i publiceringen inte stämmer med handlingen den bygger på. Ordningen nedan gör i alla fall att ärendet blir begripligt för den som läser det.

1. Avgör vad ärendet gäller

   Publiceringen och ditt eventuella konto hos Lexbase är två skilda saker, och bolaget behandlar dem olika. Ett meddelande som blandar ihop dem blir svårt att besvara, och risken är att svaret bara handlar om den ena halvan.

2. Jämför med domstolens egen handling

   Domar och beslut kan du begära ut från den domstol som meddelade dem. Stämmer inte det som publicerats med handlingen, exempelvis för att du blandats ihop med någon annan eller för att målet slutade på ett annat sätt, då har du något konkret att peka på.

3. Skriv kort och sakligt i formuläret

   Namn, vad publiceringen gäller och vad du begär. Bifoga eller hänvisa till handlingen om du har en. Fälten är Namn, E-postadress och Meddelande, och kryssrutan om integritetspolicyn måste vara ifylld innan du trycker på ”Skicka meddelande”.

4. Ta kontot och betalningarna som en egen fråga

   Har du själv haft ett konto eller en prenumeration är det den delen dataskyddsförordningen träffar enligt Lexbases egen policy. Hur en sådan begäran formuleras går vi igenom i genomgången av GDPR och radering hos personsöktjänster.

5. Vänd dig till IMY om du menar att behandlingen är fel

   Klagomålet lämnas till Integritetsskyddsmyndigheten och är en prövning av ditt ärende, inte ett förhandsbesked om utgången. Vad myndigheten gör med en anmälan beskriver vi på sidan om att anmäla en personsöktjänst till IMY.

Vart olika ärenden hör hemma

En del av förvirringen kring Lexbase kommer av att fyra helt olika frågor buntas ihop till en. Uppdelningen ser ut så här.

Domen finns kvar även om en sajt slutar visa den

Det här är den obekväma kärnan, och den är värd att säga rakt. Domar och beslut från svenska domstolar är allmänna handlingar. Vem som helst kan begära ut dem, utan att förklara varför, och en publicering hos ett privat bolag ändrar ingenting i den ordningen. Skulle en uppgift av något skäl försvinna från Lexbase ligger handlingen fortfarande hos domstolen, och den som verkligen letar hittar den där.

Det betyder inte att synligheten är likgiltig. Skillnaden mellan en handling som måste begäras ut och en träff som dyker upp när någon googlar ditt namn är stor i praktiken, och det är i den skillnaden det faktiskt går att göra något.

Googles träff går att pröva separat

För de flesta är problemet inte att uppgiften finns hos Lexbase, utan att den syns när någon söker på namnet. Det är två olika saker, och de avgörs av olika parter. Google tar emot begäranden om borttagning av personligt innehåll ur sökresultaten och prövar dem mot sin egen policy. En begäran som går igenom tar bort träffen, inte sidan. Vad Google brukar gå med på och hur du formulerar begäran finns i guiden om att ta bort personuppgifter från Google.

Vad IMY kan och inte kan göra

Integritetsskyddsmyndigheten har både vägledning om söktjänster med utgivningsbevis och ett spår för tillsyn, och myndigheten har inlett tillsyn mot söktjänster. Tillsyn är en myndighetsprocess med egen takt, och den är inte samma sak som att en enskild uppgift plockas bort. Att lämna ett klagomål kan ändå vara rätt, särskilt om du menar att behandlingen går utöver det grundlagsskyddet täcker. Men gör det med öppna ögon och räkna inte med ett snabbt besked.

Nästa steg där du får något gjort

De flesta andra svenska söktjänster har, till skillnad från Lexbase, en egen väg för att dölja eller ta bort sig, och den kostar ingenting. Hela raden tjänst för tjänst finns i sammanställningen av hur du tar bort dig från personsöksidor, och vilken väg respektive sajt anger har vi ställt upp i översikten över personsöktjänster och opt-out.

Handlar det däremot om vad som möter någon som söker på ditt namn börjar du hos Google, eftersom det är där de flesta faktiskt ser träffen.

Vanliga frågor om Lexbase och dina uppgifter

Kan man ta bort sig själv från Lexbase?

Inte på egen hand. Lexbase beskriver ingen funktion där du loggar in och plockar bort dig, och den publicistiska delen av sajten omfattas enligt bolagets integritetspolicy av yttrandefrihetsgrundlagen genom ett utgivningsbevis. Det du kan göra är att skriva till redaktionen via kontaktformuläret på lexbase.se och beskriva ditt ärende. Något utlovat resultat följer inte med den vägen.

Hur försvinner man från Lexbase?

Frågan har inget rakt svar, och det beror på var uppgifterna kommer ifrån. Domstolarnas handlingar är offentliga oavsett vad en enskild sajt visar, och Lexbase anger själv att publiceringar under yttrandefrihetsgrundlagen lagras permanent. Det som går att påverka är i första hand sökträffen i Google och de söktjänster som faktiskt har en egen borttagningsväg.

När blir man borttagen från Lexbase?

Lexbase publicerar ingen gallringstid som går att hänvisa till, och integritetspolicyn pekar tvärtom ut att material som publiceras under grundlagsskyddet lagras permanent. Guider som anger ett bestämt antal år bygger inte på något Lexbase själv skriver. Utgå från att uppgiften ligger kvar tills bolaget säger något annat.

Går det att ta bort Lexbase-träffen från Google?

Det är ett eget ärende, och det avgörs av Google och inte av Lexbase. Google tar emot begäranden om borttagning av personligt innehåll ur sökresultaten och prövar dem mot sin egen policy. Går begäran igenom syns inte längre träffen när någon söker på ditt namn, medan sidan hos Lexbase ligger kvar för den som går in på sajten direkt.

Hur tar jag bort mitt konto hos Lexbase?

Kontot är en annan sak än publiceringen. I integritetspolicyn skiljer Lexbase på den publicistiska delen och på konton, prenumerationer, betalningar och kundkontakter, och det är den senare delen som hanteras enligt dataskyddsförordningen. En begäran om att avsluta kontot och radera de uppgifterna riktar du till bolaget via kontaktsidan, och den frågan bör hållas isär från vad söktjänsten visar.