Hoppa till innehållet

GDPR och radering hos personsöktjänster

Du får begära att en personsöktjänst raderar dina uppgifter. Rätten står i artikel 17 i dataskyddsförordningen och kallas också rätten att bli bortglömd. Den gäller däremot inte undantagslöst: yttrande- och informationsfriheten är ett undantag som kan bli aktuellt, särskilt för tjänster med utgivningsbevis.

Begäran skickar du till tjänsten själv. Integritetsskyddsmyndigheten är tydlig med att den inte raderar uppgifter åt dig, och svar ska du få utan onödigt dröjsmål och senast inom en månad.

Det som gör GDPR förvirrande i just det här sammanhanget är att tre olika saker brukar buntas ihop: att skicka en begäran, att få svar i tid och att få som man vill. De två första kan du räkna med. Det tredje avgörs av en bedömning hos den som publicerar uppgifterna, och den bedömningen faller ut olika beroende på vad det är för uppgift och vem som ligger bakom sajten.

Har sajten utgivningsbevis omfattas den av samma grundlagsskydd som tidningar och tv, vilket kan begränsa hur dataskyddsreglerna får tillämpas på publiceringen. Läs om vad utgivningsbevis kan innebära för en raderingsbegäran i [länken]. i texten om utgivningsbevis och personsöktjänster.

Vilket ärende är det egentligen?

Innan du skriver något är det värt att bestämma vad du faktiskt vill. En felaktig uppgift och en korrekt men oönskad uppgift går olika vägar, och en sökträff i Google är ett tredje ärende. Skickar du fel sorts begäran får du oftast bara en hänvisning tillbaka.

Det som stör digVägen ditVad du kan vänta dig
Uppgiften är felaktig Rättelse enligt artikel 16, hos den källa uppgiften kommer från Söktjänsterna speglar ofta myndighetsregister. Merinfo skriver till exempel rakt ut att bolaget inte rättar i sin egen publicering, och hänvisar till ursprungskällan.
Uppgiften stämmer, men du vill inte ha den framme Raderingsbegäran enligt artikel 17, direkt till sajten Begäran prövas mot undantagen. Svar ska komma senast inom en månad.
Sajten har utgivningsbevis Samma begäran till sajten, men grundlagsskyddet kan begränsa tillämpningen IMY hänvisar den som kör fast till sin särskilda vägledning om söktjänster med utgivningsbevis.
Uppgiften syns i Googles sökresultat Googles egen begäran om borttagning Träffen kan försvinna ur sökresultatet utan att något ändras på källsidan.
Du har ett konto hos tjänsten Kontoinställningar eller kundtjänst Flera tjänster skiljer den grundlagsskyddade publiceringen från kund- och kontouppgifter, där dataskyddsreglerna gäller som vanligt.

Så begär du radering

Fyra steg, och det tredje är det som prövar tålamodet mest.

  1. Ta reda på vem som ansvarar

    Vänd dig till den personuppgiftsansvariga som den aktuella tjänsten anger. En begäran till Ratsit påverkar ingenting hos Mrkoll, och tvärtom. IMY beskriver var kontaktvägen brukar finnas: under rubriker i stil med Kontakta oss, Anmäl eller Abuse, och annars i integritetspolicyn eller på sidan om personuppgiftsbehandling. Vilka sajter som har en egen borttagningsfunktion och vilka som bara har en e-postadress står i sammanställningen av opt-out och utgivningsbevis tjänst för tjänst.

  2. Skriv begäran så att den går att svara på

    Det finns inga formkrav. Du får framföra begäran muntligt, men IMY rekommenderar skriftligt av bevisskäl, till exempel med ett mejl. Myndigheten har en brevmall, och med den som utgångspunkt bör brevet innehålla namn och adress till den ansvariga, ditt eget namn och dina kontaktuppgifter, datum, en mening om att du utövar din rätt till radering med stöd av artikel 17 i dataskyddsförordningen, en uppräkning av exakt vilka uppgifter du vill ha bort och en avslutning om att du väntar svar senast inom en månad.

    Var konkret i uppräkningen. Skriv adressen, telefonnumret eller den sida det gäller i klartext. Ju mindre tolkningsutrymme du lämnar, desto svårare blir det att svara svävande.

  3. Räkna med en månad

    Artikel 12 sätter tidsramen: svar utan onödigt dröjsmål och senast en månad efter att begäran kommit in. Tiden får förlängas med två månader till om begäran är komplicerad eller om många begäranden har kommit in samtidigt, men då ska du underrättas inom den första månaden och få orsaken angiven. Väljer de att inte göra något alls ska de ändå höra av sig inom en månad, tala om varför och upplysa dig om att du kan klaga till en tillsynsmyndighet och begära rättslig prövning. Spara mejlet med datum, så vet du vilken dag klockan började ticka.

  4. Klaga till IMY om svaret uteblir eller inte duger

    Ett klagomål är en prövning av ditt ärende, inte ett besked om utgången. För att det ska räknas som klagomål krävs att det rör en brist i behandlingen av personuppgifter, att du själv är berörd, att den ansvariga går att peka ut och att du uppger vem du är och hur du nås. Ofullständiga ärenden hanteras i stället som tips. Har du skyddade personuppgifter ska du inte använda e-tjänsten utan skicka in klagomålet per brev. Vad myndigheten gör med en anmälan beskriver vi i genomgången av att anmäla en personsöktjänst till IMY.

En sak till är värd att veta innan du sätter dig och skriver klagomålet. IMY har inlett granskning av fyra söktjänster – mrkoll.se, upplysning.se, lexbase.se och krimfup.se – och utreder inte enskilda klagomål som handlar om samma frågor så länge granskningen pågår. Det betyder inte att du saknar rätt att klaga, men det förklarar varför ett ärende kan bli liggande.

När tjänsten får säga nej

Du kan begära radering när förutsättningarna i artikel 17 är uppfyllda. IMY räknar samtidigt upp de situationer där den som hanterar uppgifterna kan neka:

  • när behandlingen behövs för att tillgodose andra viktiga rättigheter, som yttrande- och informationsfriheten
  • för att uppfylla en rättslig förpliktelse
  • för en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning
  • för att kunna fastställa, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk
  • för arkivändamål av allmänt intresse eller för vetenskapliga, historiska eller statistiska ändamål
  • av skäl som rör ett allmänt viktigt intresse på folkhälsoområdet

Det är den första punkten som brukar bli avgörande när det handlar om personsöksidor. Slutsatsen blir varken att en begäran är bortkastad eller att den går igenom automatiskt, och det är också så IMY formulerar sig: rätten till radering är inte ovillkorlig. Får du ett nej har du ändå fått något användbart, nämligen ett skriftligt besked med skäl som du kan hänvisa till.

Att rätten till radering är en bedömning och inte en knapp syns också i myndighetens eget arbete. Under 2025 skickade IMY ut ett frågeformulär till tjugo verksamheter i offentlig och privat sektor för att kartlägga hur begäranden om radering faktiskt hanteras, som en del av en europeisk samordnad åtgärd.

Sökmotorträffen prövas för sig

Om det främst är namnsökningen som stör kan Google vara en snabbare väg än söktjänsten. IMY är samtidigt tydlig med skillnaden: när en sökträff tas bort påverkas inte uppgifterna på webbplatsen som träffen leder till. För att få bort dem måste du vända dig till sajten. Vilka begäranden Google tar emot och hur de formuleras går vi igenom i guiden om att ta bort personuppgifter från Google.

Vanliga frågor om GDPR och radering

Hur begär jag radering av personuppgifter enligt GDPR?

Du kontaktar den som publicerar uppgifterna och skriver att du utövar din rätt till radering enligt artikel 17. Det finns inga formkrav, men IMY rekommenderar skriftligt av bevisskäl. Ta med vem du är, vilka uppgifter det gäller och att du väntar svar inom en månad. IMY kan inte radera uppgifterna åt dig.

Vad säger artikel 16 i dataskyddsförordningen?

Artikel 16 handlar om rättelse, inte om radering. Den ger dig rätt att få felaktiga uppgifter rättade och att komplettera uppgifter som saknas. Är adressen på en personsöksida gammal men hämtad från folkbokföringen börjar rättelsen hos källan. IMY har en egen brevmall också för rättelse.

Hur lång tid har de på sig att svara?

Svar ska lämnas utan onödigt dröjsmål och senast en månad efter att begäran kommit in. Tiden får förlängas med två månader om begäran är komplicerad eller om många begäranden kommit in samtidigt, men då ska du få veta det inom den första månaden och få en orsak angiven.

Kan en söktjänst neka min begäran?

Ja. Dataskyddsförordningen räknar upp fall då uppgifter inte behöver raderas, bland annat när behandlingen behövs för att utöva yttrande- och informationsfriheten, för att uppfylla en rättslig förpliktelse eller för att försvara rättsliga anspråk. Även ett nej ska besvaras, med skäl och med upplysning om att du kan klaga till IMY och begära rättslig prövning.

Kostar det något att begära radering?

Nej, att utöva sina rättigheter enligt dataskyddsförordningen är kostnadsfritt. Undantaget är begäranden som är uppenbart ogrundade eller orimliga, till exempel för att de upprepas gång på gång. Då får en rimlig avgift tas ut eller begäran avslås, och det är den som behandlar uppgifterna som måste visa att det förhåller sig så.

Var du går vidare

Har du ännu inte skickat något är nästa steg att ta reda på vilken väg din sajt anvisar, eftersom flera av dem har en egen funktion som är enklare än ett brev. De ligger samlade tjänst för tjänst i genomgången av hur du tar bort uppgifter från personsöksidor, och den som bara har en e-postadress att erbjuda är Merinfo.

Har månaden gått utan svar, eller kom det ett nej du inte känner dig klar med, är det anmälan till IMY som gäller. Känns det som en syssla för mycket att skriva samma brev till en sajt i taget kan du väga egen hantering mot en tjänst i genomgången av borttagningstjänster för personuppgifter. Innehållet här är allmän information om reglerna och ersätter inte juridisk rådgivning i ett enskilt ärende.

Se vägen tjänst för tjänst