Skyddade personuppgifter vid hot

Uppdaterad 11 augusti 2026 · Polisen och Skatteverket, i den ordningen

Polisen bedömer om skyddet faktiskt hjälper

Skyddade personuppgifter kan bli aktuellt för den som är utsatt för brott eller riskerar att utsättas för brott, men polisen gör alltid en individuell bedömning av om skyddet faktiskt kan få effekt i just din situation. Bedömningen bygger på vad som redan har hänt, och därför väger polisanmälan och det du kan dokumentera tungt redan från början, inte som en efterhandskonstruktion.

Skatteverket prövar utifrån hotbilden, inte utifrån vald skyddsform

Du behöver inte bestämma dig för sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring innan du skickar in ansökan. Skatteverket tar emot den tillsammans med de handlingar som styrker hotbilden, utan att du gör någon separat flyttanmälan. Under handläggningen kan myndigheten kontakta polisen eller socialnämnden och väga in deras yttrande om hur allvarligt hotet bedöms vara, innan beslutet fattas.

Rätt ordning när hotet är verkligt

1. Ring 112 vid akut fara

   Är situationen akut går allt annat på paus. Polisen kommer till platsen, och du är i säkerhet i första hand.

2. Polisanmäl och dokumentera

   Anmäl det som hänt hos polisen på 114 14 eller vid en polisstation, och spara det du kan: meddelanden, tider och annat som visar vad som skett. Det blir en del av det Skatteverket väger in längre fram.

3. Ansök hos Skatteverket

   Skicka in ansökan om sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring med de handlingar som styrker hotbilden. Vad respektive skydd innebär i vardagen går vi igenom under sekretessmarkering och skyddad folkbokföring.

4. Vid det allra allvarligaste: fingerade personuppgifter

   Räcker inte skyddad folkbokföring prövar Polismyndigheten fingerade personuppgifter i stället. Det innebär nytt namn och personnummer, reserverat för hot mot liv, hälsa eller frihet.

5. Minska den digitala synligheten sist, om du vill

   Först när säkerhetsstegen är i gång är det värt att gå igenom vad som syns om dig hos upplysningssajter och i sökresultat. Det görs under hemlig adress på nätet, och det ersätter aldrig punkterna ovan.

Blanda inte ihop hotbilden med id-kapning

Skyddade personuppgifter beviljas varken för id-kapning eller för att du bara vill synas mindre på internet. Har du blivit id-kapad är det banken och en polisanmälan som gäller först, och den vägen finns beskriven under id-kapning: så agerar du. Misstänker du i stället att någon har flyttat dig i folkbokföringen utan lov handlar det om spärr mot obehörig adressändring hos Skatteverket, en teknisk spärr snarare än en sekretessprövning. Läs mer under spärra obehörig adressändring.

När det är dags för den digitala delen

Är du specifikt utsatt för stalkning eller trakasserier finns hela genomgången i rätt ordning under dölj adress vid stalking och trakasserier. Handlar det i stället bara om att synas mindre utan att någon egentlig hotbild finns, är hemlig adress på nätet nästa steg, helt fristående från polisens och Skatteverkets skydd.

Vanliga frågor

Ska jag polisanmäla eller ansöka om skyddade personuppgifter först?

Polisen går först. Är faran akut ringer du 112. Är hotet allvarligt men inte pågående just nu anmäler du hos polisen på 114 14, som sedan hänvisar vidare till rätt stöd- och skyddsåtgärder. Ansökan om skyddade personuppgifter skickar du till Skatteverket, men du behöver inte redan ha bestämt vilken skyddsform du söker. Det är hotbilden som avgör vad som prövas.

Måste jag ha polisanmält innan Skatteverket prövar min ansökan?

Nej, men anmälan och det du kan dokumentera väger tungt. Till ansökan bifogar du handlingar som styrker hotbilden, och Skatteverket kan själva kontakta polisen eller socialnämnden och väga in deras bedömning av hur allvarligt hotet är innan beslutet fattas.

Kan jag få skyddade personuppgifter för att jag blivit id-kapad?

Nej. Skatteverket beviljar varken sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring vid id-kapning eller för att du bara vill synas mindre på nätet. Har du blivit id-kapad är det i stället banken och en polisanmälan som gäller först, enligt polisen.

Är fingerade personuppgifter samma sak som skyddad folkbokföring?

Nej, det är ett steg längre. Fingerade personuppgifter beslutas av Polismyndigheten, inte Skatteverket, och prövas bara vid särskilt allvarlig brottslighet som hotar liv, hälsa eller frihet, när skyddad folkbokföring inte bedöms räcka.

Hjälper det att dölja min adress på nätet om hotet är akut just nu?

Inte som första åtgärd. Att en adress slutar synas hos en upplysningssajt är en frivillig och avgränsad åtgärd som inte ersätter polisens eller Skatteverkets bedömning, och den gör ingenting åt den som redan känner till adressen. Den hör hemma som ett separat steg senare, inte som svar på ett akut hot.