Skydda en äldre anhörigs personuppgifter

Uppdaterad 11 augusti 2026 · Källor: Skatteverket, Polisen, Konsumentverket och IMY

Frågan kommer oftast från ett vuxet barn. Man söker på förälderns namn av ren nyfikenhet, får upp adress, ålder och telefonnummer samlat på ett par svenska söksidor och vill fixa det på en gång. Sedan möter man ett formulär som vill ha ett BankID som inte är ens eget, och då stannar det ofta där.

Det finns en poäng med hindret. Samma identifiering som gör det omständligt för dig gör det omständligt för någon som vill utge sig för att vara din förälder. Arbetet går ändå att göra, det ser bara lite annorlunda ut än när du städar bland dina egna uppgifter.

Börja med samtalet, inte med formulären

Polisen vänder sig direkt till anhöriga och uppmanar dig att prata med dina närstående om bedrägerier. Det låter mjukare än en teknisk åtgärd, men det är ofta det som ger mest. Ni kan komma överens om en enkel regel: oväntade samtal där någon vill ha koder eller ett BankID besvaras med att hen lägger på och ringer upp dig i stället. Den regeln finns kvar nästa gång telefonen ringer, till skillnad från en engångsstädning av sökträffar.

Samtalet klargör vad din förälder vill ha hjälp med. Blir det ditt i stället för hens uppstår snabbt ett läge där du vet vad som är gjort men inte hen, och där hen inte känner igen bekräftelsemejlen som kommer. Fråga vad hen tycker är obehagligt att ha liggande öppet. Svaret är inte alltid det du hade gissat.

Vem måste göra vad

Den här uppdelningen är hela skillnaden mot att skydda sina egna uppgifter. Kolumnen till höger är din del, och den är större än den ser ut.

En sak står inte i tabellen, för den har inget undantag: låna aldrig någon annans BankID, inte ens för att spara tid åt en förälder som gärna vill slippa. Det är samma handling som bedragaren försöker få hen att göra, och den vanan är svår att bryta när den väl är etablerad.

Så gör ni det tillsammans

1. Sök på namnet medan ni båda ser skärmen

   Sök på namnet, telefonnumret och adressen var för sig och skriv ner vilka sidor som faktiskt visar något. Att göra det tillsammans är halva poängen: hen ser med egna ögon vad som ligger ute, och ni slipper diskutera om det är värt besväret.

2. Ta en söktjänst i taget

   Varje tjänst har sin egen väg och sina egna ord för den. Genomgången tjänst för tjänst visar vilken funktion som gäller var. Hen legitimerar sig och klickar, du läser upp vad som står och bockar av listan.

3. Behandla telefonnumret som ett eget ärende

   Numret publiceras på fler ställen än adressen och kommer ofta från en annan källa. Det är också den uppgift som märks mest i vardagen. Så tar ni numret av sidorna.

4. Spärra obehörig adressändring

   Skatteverket beskriver spärren som en åtgärd som gör att flyttanmälan och särskild postadress kräver e-tjänsten. Den stänger en av vägarna som annars används för att styra om någon annans post.

5. Kom överens om regeln för oväntade samtal

   Bestäm vad som gäller när någon ringer och har bråttom: hen lägger på och ringer dig. Skriv gärna upp ditt nummer på en lapp vid telefonen. Det kostar ingenting och tar bort tidspressen, som är det bedragaren behöver.

6. Sätt en påminnelse ett halvår fram

   Uppgifter kommer tillbaka när tjänsterna hämtar in nya register. Gör om sökningen i steg ett då, så ser ni på fem minuter om något dykt upp på nytt.

Framtidsfullmakt: till för läget längre fram

Framtidsfullmakt kommer nästan alltid upp i det här sammanhanget, och den blandas lätt ihop med dagens praktiska hjälp. Skatteverket beskriver den som en möjlighet att utse någon som tar hand om personliga och ekonomiska angelägenheter om personen senare inte kan göra det själv. Formkraven finns på samma sida, och de är värda att läsa innan ni skriver något.

Två saker följer av den beskrivningen. Fullmakten skrivs medan personen fortfarande kan fatta sina egna beslut, vilket är skälet att ta upp frågan tidigare än det känns motiverat. Och den handlar om framtiden, inte om att du ska kunna logga in åt någon i dag. Är din förälder fullt kapabel att bestämma själv behövs ingen fullmakt för att ni ska gå igenom söksidorna ihop, bara hens samtycke.

Vad ett köpt id-skydd gör och inte gör

Om något redan har hänt

Då byter allt ordning. Polisen kallar det identitetsbedrägeri och uppmanar den som drabbats att kontakta sin bank och anmäla brottet. Banken kan stoppa det som pågår, och anmälan behövs för att brottet ska kunna utredas och för att fakturor i hens namn ska kunna bestridas. Att gömma adressen på söksidorna hjälper inte i det läget, och den delen kan vänta tills det akuta är hanterat. Så agerar ni vid id-kapning.

Ring gärna banken tillsammans, med hen i luren och dig bredvid för att anteckna. Ärendenummer, datum och namn på den ni pratat med är det som behövs senare, och det är svårt att hålla i huvudet mitt i ett samtal man helst hade sluppit.

När det finns en hotbild

Vad som faktiskt går att få bort

Det är värt att säga rakt ut innan ni börjar, så att förväntningarna stämmer. IMY förklarar att rätten till radering gäller i vissa situationer och att undantag kan finnas, exempelvis när företaget behöver uppgifterna för en rättslig skyldighet. Får ni nej går det att lämna ett klagomål till IMY, som då prövar ärendet. Så formulerar ni begäran.

Flera av söksidorna publicerar dessutom med utgivningsbevis, vilket kan begränsa hur dataskyddsreglerna tillämpas på just den publiceringen. Det betyder inte att ni står maktlösa, för tjänsternas egna funktioner för att dölja uppgifter fungerar oavsett. Men det förklarar varför svaren skiljer sig åt mellan sidorna, och varför den juridiska bilden är rörigare än man tror. Behöver ni överblicken över de tre situationer som brukar blandas ihop finns den i vägvalet mellan exponering, brott och myndighetsskydd. Gäller det ett barnbarn i stället är förutsättningarna andra, och de tas upp i avsnittet om barns personuppgifter.

Om ni hellre slipper göra ronden

Rent praktiskt är egen insats en kväll framför skärmen och en ny kontroll ett halvår senare. Det är fullt görbart, och många vill göra det själva just för att de då vet exakt vad som är gjort. Det som sliter är återkomsten: uppgifter som dyker upp igen och en rond som ska göras om, gärna av någon som inte tyckte det var roligt första gången.

Alternativet är att låta en tjänst sköta skickandet och bevakningen. HemligAdress från Riksskydd skickar, enligt bolagets uppgift, begäranden till de tjänster som omfattas och bevakar återpublicering., och bolaget uppger att registreringen sker med mobilt BankID. Kravet passar sammanhanget: det är din anhörig som registrerar sig och blir kund, du kan sitta bredvid utan att någon behöver låna någons legitimation. Villkoren och vad tjänsten omfattar går igenom i genomgången av HemligAdress, priset står på sidan om vad tjänsten kostar och de två vägarna ställs mot varandra i Riksskydd eller göra själv.

Gränserna är lika viktiga att ha klara. Tjänsten ändrar ingenting i folkbokföringen, den ersätter inte en ansökan om skyddade personuppgifter, och sidor utanför tjänstens lista berörs inte.

Vanliga frågor

Kan jag ta bort min förälders uppgifter åt hen?

Inte i hens ställe. Söktjänsterna och myndigheternas e-tjänster identifierar den som är inloggad, så det är personen själv som behöver legitimera sig. Det du kan göra är allt runt omkring: söka fram vad som syns, hålla ordning på vilka sidor som är avklarade och sitta bredvid när formulären fylls i. Låna aldrig någon annans BankID, hur välmenat det än är.

Kan man dölja sina personuppgifter på nätet?

Delvis. Söktjänsterna har egna vägar att dölja eller ta bort uppgifter, och de fungerar för den som orkar gå igenom dem. Men IMY beskriver rätten till radering som något som gäller i vissa situationer och pekar på att undantag finns, och flera av sidorna publicerar med utgivningsbevis, vilket kan begränsa hur dataskyddsreglerna tillämpas.

Går det att göra utan att betala?

Ja, tjänsternas egna vägar kostar ingenting annat än tid. Räkna med en kväll för att söka igenom och skicka in, och en ny kontroll ett halvår senare. En betaltjänst tar över skickandet och bevakningen inom sin egen lista av sidor, men ändrar ingenting i folkbokföringen och rör inte innehåll utanför listan.

Behöver vi en framtidsfullmakt för att jag ska få hjälpa till?

Nej, inte för att hjälpa någon som själv kan fatta besluten. Skatteverket beskriver framtidsfullmakten som ett sätt att utse någon som tar hand om personliga och ekonomiska angelägenheter om personen senare inte kan göra det själv. Den är skriven för läget längre fram, och den gör dig inte till någon som kan logga in i en annans ställe i dag.

Hjälper skyddade personuppgifter mot bedrägerier?

Nej, det är en annan sak. Skatteverket säger uttryckligen att sekretessmarkering och skyddad folkbokföring inte ges för id-kapning, och inte heller för att någon vill slippa synas på internet. Skydden prövas individuellt vid risk för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier. Har någon redan använt en identitet är det banken och en polisanmälan som gäller.